Posted: Thursday, October 29, 2009 by Chris in
0

Jag hatar att vara sjuk!

Posted: Monday, October 19, 2009 by Chris in
2

BOO!!

Halloween står för dörren med alla dess pumpor, vampyrtänder, godis och halv-slampiga kostymer. Okej, ta bort det där med halv: Totally slutty costumes.

Det är väl inget fel med det egentligen. Kul med en helg då man bara behöver kliva ur sängen, ignorera garderoben, gå ut genom dörren och känna sig fullkomligt normal när grannen förfäras över att man bara har underkläderna på sig.

"Hey, it's alright! It's halloween dude, and I'm a Victoria's secret model, ya know! No worries!"

Det är som lite speciellt med halloween eller Alla Helgons Dag, som jag har för mig att det också kallas. Vi har blivit så amerikaniserade så hej faderullan-lej!
Trots att det låter som om jag inte tycker om den här högtiden (eller ursäkten att släppa fram sin lite vildare sida) så gör jag faktiskt det. Om man bortser från ångesten när alla dessa fantastiska kostymer formligen radas upp framför en och man blir alldeles till sig av lycka (tänk dålig dag+choklad ungefär) för att sedan inse att den där otroligt detaljrika kostymen som man skulle se helt otrolig ut i kostar mer än vad man har råd med... plus lite till.
Sen kommer tanken; "Jag syr kostymen själv! Den kommer se minst lika professionell ut och jag kommer se minst lika glammig ut på halloweenfesten!"
...tills man inser att man praktiskt taget sov sig igenom syslöjdslektionerna på skolan.

Eller spenderade tiden med att sy 540 mjukisdjur eller sticka en halsduk som aldrig verkade bli klar. Who's with me??

Ja, det är inte lätt det där. Jag har gått igenom webshop efter webshop, video efter video på youtube och visst, jag har hittat massor jag kan tänka mig, men VAR är de där enkla men samtidigt snygga kostymerna man kan sättas ihop med de ultratunna kunskaperna man har med sig från syslöjden?

(höhö, varför inte bara nåla fast alla de där mjukisdjuren över hela kroppen? Eller varför inte vara en halsduks mumie! Arrrrr!)

På tal om "Arrrr!" så vill jag vara pirat i år. Jag fastnade för det genast, men det är inte det lättaste att sätta ihop heller. Min kreativitet är liksom, tja, lika med noll, så där får jag ingen hjälp. Dock har jag funderat ut en "trasdocka" kostym (Här ska alla stämma upp i en ljudlig sång är det tänkt. Sjung efter mig!

"Att va' söta men lika som bär vad är det o ha? Lite annorlunda är inget fel o va'. Om man är av en annan sort... Varför ska man kastas bort? Lite trasiga och knasiga! Är vårt trasdocksgäng. Lite trasiga och knasiga! Det är vår refräng. Är din näsa sned eller armen ur led och din tå är gul och blå? Lappen säger trasdockan- Du är lika bra ändå".)







Skrämmande, va?

Lyckligtvis är det inget krav att se läskig ut längre. Såvida det inte finns barn där ute som får mardrömmar av tingeling, änglar och (demoner höll jag på att skriva). Sjuksköterskor får säkert många mardrömmar av och likaså... teletubbies, but you get my point, right? Att vara häxa med krokig näsa, neeeej, det är alldeles för okreativt. Fast jag måste säga att jag sett många roliga kostymer. Den senaste var en häxkostym, fast häxan var extremt överviktig xD Sen dansade hon omkring på gatan, vilket tydligen var min humor. Ni vet såna där roliga sumo-dräkter man kan brottas i? Aa, en sån fast med häxkläder.

Off topiiiiiic~

Anyhooo.
Nä?!! Kolla!! En snubbe var skitsnabb med att stjäla min "nåla fast mjukisdjur över hela kroppen" idé!!!

Fast han valde att nåla fast en hög med... bebisar?
Yuck.

Nä, tacka vet jag trasdockan "Du är lika bra ändå!"


Isn't she cute???

Oh, my goodness!

Posted: Thursday, October 15, 2009 by Chris in
0

Åh, finns det något jobbigare än att veta att man ligger efter med skolarbetet? -.-"
(Okej, visst, det finns värre...)
Efter ett stenhårt pass med att "måla upp" en person som jag kommer arbeta med genom att använda mig av olika motivationsteorier & beteendeförändringsmetoder, så blev jag galen i huvudet av just alla dessa förbaskade MOTIVATIONSTEORIER så jag MOTIVERADE mitt arsle ut genom dörren och sprang en runda istället xD
Väl tillbaka arbetade jag med uppgiften ett tag till, tills jag än en gång MOTIVERADE mig upp på vardags/sovrums/köks-golvet och dansade i nån timme... Det är så svårt att låta bli när man sitter där med facit i hand, liksom!
Lärde mig en bit till av "AH" som åtminstone Lisa har varit med och provat på. Älskar den danskoreografin ^^

It's just because I love attitude and nice clothes!
Och att man sen förbättrar konditionen är ju alltid ett stort plus!
(Mina studier har förstört mig, jag VET!!!!!!)


Anyways. Imorgon bär det hemåt igen. Tror fanken aldrig jag kommer stanna här i Luleå över helgen så länge Kristian åker hem till Vidsel. Nog för att jag saknar min familj och mina kompisar också ;P tro inte att jag glömt er.

Förresten, är det bara jag som "slagits" av den underliga värmen idag?? Jag vaknade upp, öppnade balkongdörren och höll nästan på att slå skallen i bordskanten av förvåning. Jag som klätt mig i 13 lager de senaste dagarna - idag hade jag inte ens långkalsonger! Vad pågår? Vad pågår? Har jag missat något? Inte för att jag klagar, onej, jag gillar värme, men det var ändå en överraskning. Det enda dåliga med dagen var att min cykelsadel var blöt när jag skulle till skolan. Vi hade redovisning som jag - om jag ska vara ärlig- inte hade brytt mig särskilt mycket om, men genom någon sorts "förvånandsvärt-varm-dag-mirakel" lyckades jag ta mig igenom det hyfsat. Jag minns inte ett ord av vad jag sa, jag kan ha stått där och pratar och galoscher for all I know, men jag bryr mig icket! Det var den sista redovisningen, så jag är nöjd! Man klarar sig om man står och läser innantill från pappret, vilket många andra gör. Inte ska väl jag vara sämre?

Wow, jag tror jag är på skriva-om-ingenting-som-egentligen-har-någon-betydelse-humör. Det är ju typiskt... jag som hade tänkt se film!

Visste ni förresten att om tar en Christine och placerar henne i ett rum med glödlampor, så väljer glödlamporna hellre döden än att lysa upp hennes omgivning?
Jo, det ska jag tala om att idag när jag vaknade, trött och sliten, så skulle jag tända lampan för att chocka mig själv till vakenhet. Men när jag tryckte på knappen sa lampan poff och rummet var lika mörkt. Sen när jag kom hem från skolan för att äta lunch, gnolandes på en glad melodi, tryckte jag på strömbrytaren till taklampan - åså poff... Ingen mer taklampa.
Jaha?

Senare under dagen när jag skulle slänga soporna (ni vet vart det här är påväg, eller hur? Jag måste också påpeka att det var mörkt ute) hade jag också med mig en glasburk som jag skulle slänga. Lampan i avfallsrummet är alltid tänt, men just idag när jag såg mig över axeln för att se om någon mördare smög omkring i mörkret, och jag precis släppte ner glasflaskan med en krasch... så SLOCKNADE DEN FÖRB. LAMPAN! Jag tror jag blev så rädd att läkarna nog skulle finna min levern någonstans i min vänstra axel om de skar upp mig. Hjärtat skulle de antagligen finna darrandes av skräck någonstans bakom lillhjärnan.

Geesh...

Anyhow. Det är iaf min tragiska historia med glödlampor. Jag har det tufft, eller hur?

Morgonklagan

Posted: Thursday, October 8, 2009 by Chris in
1

*Hurrrrr!!*

Det är tidig morgon, anatomiföreläsning om ungefär 45 minuter, sedan den sista touchen på inaktivitetsrapporten (som jag inte kunnat bidra till eftersom mitt internet lekte kurragömma igår kväll).

Hörde att det visst var snö och slask i älvsbyområdet. Här är det inte det. Ujuj ^^

Gah, nada in mind just och jag måste äta frukost!!