På agendan idag:

Som jag nämnde i föregående inlägg (gömt nånstans bland allt annat babbel) var jag idag tvungen att gå en timme för att ta mig in till stan. Där skulle min grupp träffas på kulturens hus. Jag var ganska seg på morgonen som vanligt, även om jag fått mina åtta timmars sömn - och det med råge. Ingen del av min kropp ville kliva ur den varma och gosiga sängen, men nöden har ingen lag förstår ni. Toabesök krävdes.

Jajja. Det var härligt att gå idag, eftersom det var lagom varmt och solen värmde i ansiktet. Jag blev lite sen oga min tidsoptimism, men det gjorde då ingenting för när jag kom fram till entrén till kulturens hus började det helt plötsligt strömma ut folk genom dörrarna. Min första tanke var att "Ja-Ha! Nu kommer det en hel turistbuss med barnvagnar och gamlingar som kommer försena mig ytterliggare", men efter ett tag dök även mina klasskompisar upp.

-"Hej! Där var ni. Vad händer?"
-"Brandlarmet gick. Brandövning, typ."

Vi stod utanför entrédörrarna i evigheter. Stackars J hade bråttom och blev lagom stressad av detta avbrott. SVT var där också. Snabba små jäk*ar det där.

När vi var klara gick jag omkring på stan helt ensam. Investerade i ett läppcerat (BEHÖVLIGT!!), köpte ett par byxor för 50:- och en tröja för 149:- Tröjan hade jag kunnat klara mig utan för att spara pengar, men jag kunde inte låta bli. När jag var på väg till provrummet för att prova byxorna bad jag en bön att de skulle passa, eftersom, hur ofta köper jag byxor egentligen?! De är ju så tråkiga att prova och är ofta dyra dessutom. Blä. Men nu var de billiga och pass-iga :)

Jag har gått mer än 6 timmar idag, grovt ihopräknat. Är ganska nöjd ändå, fick äta lunch på Dagobert. Gick bra även om jag var ensam. Brukar ändå inte prata så mycket medan jag äter. Jag tänkte inte ens på de andra kunderna som nog tyckte synd om mig som "inte har några kompisar och bor under en sten".

Jag är jättekonstig idag, kan det bero på all den förbaskade friska luften??

Fick förresten ett mejl från vår före detta rektor på gymnasiet. Jag kommer kanske ha PoE som handledare under min praktik XD Gode lustigt att hon är min handledare IGEN! Nog för att jag bestämmer mycket själv den här gången. Det skulle kännas ganska betryggande ändå, hon kommer nog vara lika virrig som jag.

Det är så jag minns henne. Lite virrig, stressad och oorganiserad sitt yrke till trots.

I'm not going to turn into PoE, am I?! O_O

No.

Från ungefär 05:45 till omkring 09.00 kände jag mig som den där isbjörnen. Faktiskt hade beskrivningen varit bättre om Isbjörnen strippat av sig pälsen och blivit berövad sin frukost innan han satte sig på det där isblocket och huttrade.

Kristian sov hos mig inatt (ze cutiepie ^^) och jag uppskattar verkligen alla gånger han finner tid till lilla mig och min ännu mindre lägenhet, men just idag lovade jag honom att jag skulle göra honom sällskap till busshållplatsen som finns ungefär vid dollarstore eller den där rondellen med en boll i mitten. Det tar ungefär 20 minuter att gå dit från Vänorts.

Hur som helst så tvingade jag mig ur sängen halv 6, tågade fram till mina kläder och tog på mig dem. Sen blev min otroligt hjärtvärmande lycka mer intensiv när vi kollade på tempmätaren och såg att det var 20 minus. Hallelujah. Det är precis så man vill börja sin dag; som en halvvaken ispinne!

Jag frös mest om ansiktet faktiskt. Och halsen! Jag var tvungen att använda min lite tjockare jacka, men även om den är tjock och varm har den en brist och det är halsen. Den täcker ingenting runtom halsen och försöker man värma den genom att göra "en sköldpadda" så fryser man mest troligt fast med läpparna på kedjan.
Kristian lämnade mig åt mitt öde (åh, nämnde jag att det riktigt grävde i magen på mig, eftersom vi var tvungna att fara innan frukost? Kristian fick hoppa in i en varm buss och äta sina smörgåsar med jokkmokks skinka, medan jag fick trava hemåt och hemsökas av förbi-joggande cornflakes och müsli...)

WHAT?! Jag kollade just på klockan... jag tror de har nån sorts tidsförvrängare gömd här i biblioteket, för jag svär på att jag har suttit här i evigheter men klockan visar 10 minuter bara!

Jag fick mig i alla fall min mat tillslut, men jag blev aldrig densamma igen (föränn kring 09.00, som sagt). Jag frös och jag frös och jag frös, även om jag kröp ihop under mitt duntäcke och vred upp elementet på max igen. När jag och Kristian kom "hem" igårkväll var det 25 grader varmt i min lägenhet, vilket är ett rekord, och därför var jag tvungen att vrida ner elementet så att Kristian skulle överleva.
Nu var det också så, nämligen, att jag skulle på gruppträff hos mina klasskompisar som bor ungefär en timmes vandring från Vänorts, men tror ni att jag- efter morgonens upplevelser- ville ge mig ut i kylan igen? Nä, vet du vad! Jag hoppades att jag skulle kunna använda kylan som en ursäkt för att stanna hemma, men jag såg till min besvikelse att temperaturen gick uppåt. När väl solen kom fram steg den asfort.

Jag kunde alltså inte använda kylan som min bundsförvant, utan fick gott ge mig ut i den, nu, 16 gradiga kylan. Som TUR var valde jag att prova om min bil startade, vilket den gjorde! Jag slapp gå i en timma! (imorgon kommer jag måsta göra det, men det är en annan historia).

5 timmar senare kom jag hem, sliten, trött och less på Stress och arbetsmiljö och referenser blöh, blöh, blöh.

4 timmar efter det sitter jag nu här, i biblioteket.
Somnade kring 3 och sov till 5 = Huvudvärk.
Åt spaghetti och köttbullar till middag = Slö och tung kropp.
Slö och tung kropp = orkar inte läsa igenom rapporten vi skrev idag.
Orkar inte läsa igenom rapporten = prestationsångest.
Prestationsångest = stress.
Stress = frigörelse av insulin.
Frigörelse av insulin = Fettbildning...

Gud, vad jag är tung i skallen! Skulle inte ha somnat framför tvn och jag skulle definitivt inte ha valt att äta spaghetti idag. When will I ever learn!? Jag mår inte bra av så mycket kolhydrater, obviously.

Nu har klockan faktiskt blivit rätt mycket. Jag ska hinna ta mig igenom hyllorna vid typ Vnaa där mina hälsoböcker finns, för nu har jag plöjt igenom de två som mamma lånade åt mig. Behöver... nya... böcker... gggkkkhhhh.

Då går jag nu :) Have a nice evening!

Alltså kort som i "short", inte kort som i Photos ;D

Även om jag blivit sjukt inspirerad av Erikas fina inlägg med gamla kort inser jag snabbt att jag inte borde lägga ut kort här, eftersom jag- till skillnad från Erika- inte har lösenord, vilket innebär att alla kan läsa.

Nåja :) Jag måste bara meddela att jag är så stolt över mig själv som äntligen har fixat praktikplats. Trodde fasen aldrig jag skulle få tummen ur arslet och faktiskt ringa nånstans! Ser fram emot mot det med blandad skräckförtjusning ;P

Vet ni vad jag vill? JAAAG vill grilla. Jag vill samla ihop ett gäng och grilla ute en mysig kväll, litegrann som när det var valborgs hemma hos Astrid. Mysigt.

Bloggtorka.

Promenad.

Så vad jag här igen. Insåg att jag är en tragisk uppdaterare och därför ville jag ta tag i det lite. Jag vet själv att jag ibland inte har något att göra och blir tokig när andra inte har uppdaterat sina bloggar så att man kan läsa. Jag är ändå sämst på det.

Jag tänker skriva allting i det här inlägget riktigt snabbt, utan att tänka efter någonting, därför ursäktar jag om det är några smärre stavningsfel eller kansk till och med några större stavningsfel för jag går inte tillbaka för att rätta tilldet, okeh? Jag skrev det där så det dundrade i tangentbordet. haha.

Idag gjorde jag och min nyligen återvända moder nyttiga kycklingwraps med ooooooootroligt god sallad. Jag blev lycklig bara av att se på den. Dock blev det ganska mycket kyckling och sallad över, men det är bara bra för då har jag till lunch imorgon! Maha.

Jo, jag har varit på biblioteket också. Lånade hem två hälsoböcker (men, vad ovanligt då!) som jag har tänkt plöja igenom så snart jag kan. Försökte läsa framför tvn, men det var ju då en omöjlighet. Mamma såg på spårlöst och då kunde jag inte låta bli att lyssna med ett halvt öra för att vara redo när själva (reunion, vad heter det på svenska?!)... ja, när de åter träffades och utbrast i tårar. Själv har jag gått igenom några dagar då minsta sak gjorde att jag ville gråta och då var det minsann bara att bita sig i läppen för att kunna se extreme home makeover, Project Runway, disneydags, 2½ män, Simpsons och allt annat som kan göra mig rörd. När Kristian kom hem från Norge (ja, eller när jag fick träffa honom i fredags) hade jag hela tiden en klump i halsen som ville få mig att gråta, men jag kämpade emot det! Fast... tillslut kunde jag inte hålla emot längre, och jag kände mig som värsta tönten, så jag gick och grät av mig i tysthet XD haha. Vill ju inte vara en cry-baby, heller! Och inte kunde jag förklara varför heller, för hur förklarar man att man vill gråta utan anledning? ;)

Oj, nu blev det kallt härinne!

Som sagt, jag skriver jättefort. Jag har nog ingen röd tråd heller, men jag uppdaterar åtminstone! Ni kan ju alltid dela upp inlägget i mindre delar och läsa vid olika tillfällen? Bara ett förslag. haha.

Nääääääää, alltså, segKristiaaaaaaaaaaaaaaan. Han ska komma hit och hälsa på mig om ett tag. Jag förväntar mig att han kommer dyka upp kring 10-11, men förhoppningsvis kan han snabba sig, även om han "har sportlov".

Jag har inte sportlov längre och jag hade det nog aldrig heller.

I make no sense today...

Mamma har kommit hem (som jag nämnde tidigare) flera kilo lättare och dessutom brunare. Jag hade gärna bytt med henne för här hemma har det snarare blivit tvärtom.
Hon var efterlängtad :)

What else... hmm... jag glömde bort säsongspremiären av Desperate housewifes. Men som tur är finns ju kanal5 play.

Nu... börjar det ta slut i huvudet. JAMEN JA! Jag blev ju så lycklig igår när mamma kom hem för då fick jag SKIVOR!!!!!! xD

They are so beautiful (L)

Dagens planer! Sham-WOHO!

För det 1:a; Mitt bombnedslag till rum ska äntligen städas efter flera veckors ignorerande.

För det 2:a; Eftersom det inte finns någon anledning att skotta snö idag, ska en härlig promenad i solskenet hinnas med.

För det 3:e; Ska jag lyckas släpa min grottbjörn till bror ur sängen så att han inte missar hela dagen.

För det 4:e; Ska jag hålla mig lugn, sansad och sysselsatt fram till dess att Kristian kommer hem idag. Norge har lämnat tillbaka honom, finally!

Igår var en ganska sysslolös dag. Eller sysslolös och sysslolös, jag var tvungen att skotta fram vägen till vedhuset. Mitt största hinder var den 2 meter höga mur av snö som bildats när det blåst. Ha-ha, men den hade ingen chans mot mig och min snöspade!
På kvällen var jag med Emme, Makrill, Sanna och några av hennes kompisar. Vi spelade Wii (Sham-WOHO!) och såg på John Tucker Must Die. Det var riktigt mysigt och jag önskar att vi hade kunnat ha fler såna kvällar nu i veckan.

Nä, nu ropar solen efter mig (jag tror det är varmare utomhus än inomhus- måste elda).

Ha det! Sham-WOHO!